Och så kom snön. Likaså min ömmande och slemhostande hals. Jippie... Tur att man har gott om te, mjölkchoklad och gröna äpplen för att ge halsen lite V.I.P.-treatment. Skall försöka att inte sjunga, men alla som känner mig vet hur det brukar gå med det. Mycket dåligt med andra ord. Är man van vid att sjunga 30 min eller en timma varje dag blir det faktiskt väldigt svårt.


Och ja, såhär ser mitt hår ut ibland... Underbart eller hur?

Kom helt osökt att tänka på ett underbart minne i London, när jag var där på klassresa. Sent en kväll gick brandlarmet på vårt hostel och alla gäster var tvungna att gå ut i kylan (var väl kanske 10 grader ute, kallt i pyjamas!) och vänta på att få komma in. Precis som många andra byggnader i London hade det här hostelet lite problem med självutlösande brandvarnare, men ingen fick komma in förrän brandkåren hade genomsökt hela byggnaden och förklarat den fri från brand, vilket såklart tar sin lilla tid. Så vad gör en liten estetklass? Sitter ner och lipar? Nej, vi slog ihop oss och sjöng! Lite gamla låtar från konserter, musikaler osv. Och nog blev det lite varmare, tiden gick lite snabbare och stämningen höjdes markant. The Power of Singing.

Peace out! <3